torsdag 8 september 2011

I väntans tider

Ja, här sitter jag nu helt passiv och väntar på att installatören av internet och telefon ska komma. Vi har fått både brev och sms om att de ska komma från operatören idag. Men när??? Nä, det har de inte talat om. Bara att vi ska finnas hemma när de kommer. Himla gott om andras tid har de helt klart. Snart måste jag gå med hunden igen. Får väl sätta en lapp på dörren. Fy vad sur jag blir.

Förresten är jag sur ändå. Eller nere. Eller tja, vad hur man nu ska definiera det. Vädret är grått och regntungt och det känns ganska så trist att vara ensam hemma om dagarna. Inte så att det saknas saker att göra. Inte då. Jag har ett helt förråd och en tvättstuga som fortfarande är i ett enda stort kaos. Och så är det fortfarande grejer under källartrappen. Såååå. Jag har att göra. Men det känns så tråkigt. Det enda jag har gjort hittills är att städa, tvätta, bädda, handla mat, laga mat och klippa gräset. Och jag vet att jag inte har rätt att klaga ens. Någonstans har jag ju gett mitt medgivande till att flytta hit. Fast priset är verkligen högt för mig. Jag blir fetare och fetare för varje dag, då jag tröstäter allt jag kan hitta i min ensamhet. Jag känner att alla i familjen utvecklas och lär sig nya saker. Själv degenererar jag. Om ett par år kommer det bara att finnas en stor fettboll utan innehåll kvar. Och åtminstone jag själv tycker att det skulle vara lite synd...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna en kommentar, Jag är alltid så nyfiken på vem som varit här! :-)